Det här med att vara en känslomänniska av rang…

Det har sina för- och nackdelar att vara en känslomänniska hörrni. För det mesta. Helt okej och man ba så jag gråter lite, and then that is it. Men ibland är det faktiskt lite jobbigare än så. För det handlar ibland om att jag tolkar in saker i vad folk säger. Jag tolkar andras beteenden och gör det till något som tar/ger energi ifrån mig. Eller det de inte säger. Eller det de gör. Eller det de inte gör. Jag tar in det, omvandlar det till positiv eller negativ energi och sen har jag skapat mig en bild av hur den relationen kommer att se ut framöver. I evigheten amen. Inte alltför sällan får jag revidera mina slutsatser. För det visar sig vara ett nevöst ”första intryck” eller något annat. Och kanske är det inte alltid rätt kemi. Kanske är det inte alltid tänkt att vi ska bli vänner/bestfriendsforeverandever. Men helt ärligt är det nästan alltid med den inställningen jag möter folk. Potentiella bestfriendsforever. Asså, inte för att jag har bästa-kompisar. Jag har massor av bra vänner. Men ni kanske fattar? Inte? Nä, knappt jag heller.

Ja. Efter att ha läst den här boken idagrå:

20120829-201501.jpg

Annonser

3 reaktioner på ”Det här med att vara en känslomänniska av rang…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s