Alltså.
Om det nu gick att välja när en ska bli gravid (vilket jag om någon vet att det INTE går) så skulle jag välja att inte vara särskilt mycket gravid under de varmaste sommarmånaderna. Jag menar. Jag har klarat det ganska bra fram till nu. Har faktiskt inte klagat tillräckligt känner jag på att det varit tropisk hetta när jag går omkring och bara VÄNTAR på att barnet ska leta sig ut ur magen. Men herregud, vad varmt det är på nätter, kvällar och dagar. Och vad inte det faktum att jag bär runt på cirka femton kilo extravikt inte underlättar varandet. Antal duschar per dag: 3. Ni kan ju tänka er vad det gör för vår vattenräkning. Även om jag numera bara duschar i trettiogradigt vatten. HUR SJUTTON klarar jag 38 grader i vanliga fall? Bara undrar. I alla fall. Varmt som sjutton och inget barn på väg än heller. Alltså. Jag veeet att allt har sin tid och såvidare och såvidare men herregud, kan ungen bara komma nångång eller?
Sen. Detta att Eddan är världens bästa unge. Det är liksom without saying. När han numera vill dela sin vattenflaska med mig vid nattningen och börjar gurgelskratta när jag säger ”tack, det var gott” och försöker trycka in pipen i näsan på mig. Vi köpte en liten ”vanlig” säng till honom på Ikea häromsistens och den har han verkligen anpassat sig snabbt till. Kan numera vakna, ligga vaken och bara skratta och prata i sängen, utan att kräva att vi kommer och tar upp honom. Behöver han komma upp kan han själv kravla sig ur den. Dock. Nattningarna med en stor 39-veckors mage i den sängen. Not so hilarious. Igår låg jag och försökte natta honom med en saga och värmen och magen tog död på mig och humöret, så när Eddan började dra mig i håret (på grund av tråkig värdelös saga? Alfons och Milla, så himla kass) så började jag gråta och kastade boken långt bort. Eh. Mogen mamma va? I alla fall. Sån kan det vara.
Förra veckan var ju svärmor här och var first-line om det skulle sätta igång en förlossning, den här veckan är bror tillbaka från semester, men åker igen på onsdag morgon. På torsdag eftermiddag kommer min mamma upp och stannar till ungen kommer (om den inte kommit förr). Så. Ni ser ju att ungen troligtvis kommer att komma någongång på onsdag förmiddag, då vi står utan barnvakt? Eller. å går jag fjorton dagar över tiden och kommer att vara så less på tillståndet detta att jag rullar mig i lera. Detta att det regnar idag och Hilarious har tagit Eddan och gått till lekparken själv en timme, då jag vaknade klockan 05:00 av värme+gravid känns som en gudagåva cirka.
Då så. Det var det klagandet. Nu ska jag betala räkningar och se vad det finns för gott i kylen.
H to the Hilarious. B to the Baglady. 
Jag är bara så imponerad över ALLA som har tålamod att natta sina barn genom att ligga bredvid. Jag kan inte sånt…
Och vad gäller att gå höggravid i mitten på sommaren. Njae, ingen höjdare faktiskt måste jag hålla med om, men rätt skönt att slippa bylta på bebisen massa, massa, massa kläder sen.
Snart, snart!
Är också impad över de som ligger bredvid i sängen och nattar, jag gjorde det förr men somnade jämt och vaknade någon timme senare och undrade vart jag befann mig.. Haha.
Sitter numera på en stol bredvid, smidigt!
Och det är pest att vara höggravid över sommaren, var det för två somrar sen och ringde mamma och grät för att svettan rann så fort jag rörde mig, vidrigt! Men lovar att man glömmer det mesta sen och det är som kommentaren över säger att det är smidigt att slippa klä på en pytteliten massor med kläder!
Snart kommer bebisen, lycka till när det är dags!
Jag sitter på kontoret och en mamma med tre barn sliter med gråtande bebis utanför fönstret. Det trotsar all sans men jag kom just på mig själv med att käna mig lite avis på henne och på dig med. Fast jag tycker synd om dig, fattas bara! Men, flera stycken såna där fina, såna där barn.