Det där om att må bra inifrån och ut…

Det är lite rörigt just nu. Det är mycket ooh vad ska jag göra med mitt liv och fan jag får inte ihop livspusslet och får inte till den träning jag vill på grund av diverse operationssår som gett med sig och en bäckenbotten som behöver uppmärksamhet och så är det det där med att sömnen är så jävla viktig för mig. Och maten. Så när Eddan vaknade i natt i någon slags nattskräck och inte kunde somna om utan att vi läste Pelle (Svanslös egen anm) och jag somnade i hans lilla pyttesäng och vaknade där vimmelkantig med ett humör hämtat från jordens undergång. Det var en sån morgon kan jag säga. Men sen. Faktiskt fått till en jättebra träning på Rosa Skrot ( dvs barnet klarade sig med Lovisas och Natalies hjälp sånär som på ett blöjbyte mitt i) och solen skiner och lite sådär. Jag har ätit lunch och bäbisen sover sig igenom den. Och tänker på att det är lite rörigt och mycket och sådär nu. Det är pengar, sömn och tankar om träning. Det är en kurs jag vill läsa på distans. Det är tankar om resan. Det är tankar om det mesta och jag har ingen jag riktigt känner att jag kan älta allt det med. För alla får en liten del av det hela, aldrig hela. Och det är lite jobbigt. Som igår när jag fikade med en jättegravid nyfunnen vän och jag liksom bara öser ur mig saker som hon måste ju tro att jag är galen. För vem kastar en telefon och laddsladd i väggen liksom. Vem dricker en STOR latte när man inte har sovit ordentligt? Vem säger inte till frisören när hon tar betalt för att rätta till genom att tunna ut håret att det inte är okej att betala trehundra spänn för två klipp…

Och så läser jag bloggar med välorganiserade liv och puttenuttbilder på allt det fina och hela i tillvaron. Och känner att jag kanske är lite skör just nu. Jag får ta det lite försiktigt med det mesta. Inte utsätta mig för sådant som skapar stress. Vila. Bara vara föräldraledig och vara nöjd med det. 

Och fuck livspusslet. Jag behöver sova!


14 thoughts on “Det där om att må bra inifrån och ut…

  1. Hittade hit för ett tag sedan via Den där Jenny. För vi har två typ lika gammal barn. Och just nu känner jag bara att jag måste kommentera för igenkänningen är stor. Vardagen är underbar på många vis men oh så svårt att få till det ibland. Asså för vår del just för att vi i princip varit sjuka sen mitten av jan. Jag är så imponerad av dig som ändå kommit iväg och tränat. Här blir det mest tröstfika för att jag återigen är snorig och har hand om snoriga barn… Och så ser man allt det där fina i bloggar och på insta och ens egen energi är i botten och en känner sig rätt värdelös fast så inte alls är fallet. Har inte heller en vän jag delar allt med, eller jo kanske men mina närmsta har varit eller är barnlösa så det så det blir inte den förståelsen och inputen som jag behöver. A ja.. Se här bara kastar jag ur mig. Blir ju lätt så när man är hemma själv och hinner tänka lite för mycket. Men härligt att få läsa om både det fina och det som är verkligheten! Heja dig!

    1. Vi har också haft mycket sjukdom, snoriga barn och tandsprickning i massa dagar. Och det är hindrar liksom allt från att ta fart, det känns bara som att jag startar saker 100 gånger om och det blir aldrig klart. Jag blir aldrig så frisk/barnen så friska att jag verkligen satsar 100 på träningen (som jag ju faktiskt återupptäckt och bara VILL utveckla) och det känns som att alla andra får till det. Utom jag. Fast så är det ju inte, jag vet. Men det känns så.. *gnäll*. Och så den där framtiden. Vad jag vill göra när jag blir stor. Och den frustrationen liksom. Den är ju ständigt återkommande. Grrr. Men tack för kommentar. Jag blir superglad och om du vill prata mer så finns jag här..

  2. Ja, exakt så rörigt hade jag det också under min föräldraledighet när jag inte visste vad jag skulle göra sen eller ens vad jag ville egentligen. oro för pengar. Uttråkad av vardagen emellanåt. Längtade både bort och liksom till att allt skulle bli normalt (vad nu det är) igen. Till slut landade jag väl och så. I alla fall. Jag förstår på ett ungefär hur du känner och jag hoppas innerligt att allt rätar ut sig å det snaraste. Och att du får SOVA!❤

    1. Jag fick sova! En tio minuter idag i alla fall. Och mannen åker bort med barnen i helgen. DÅ ska jag sova. Som jag inte gjort på länge. Tack får kommentaren, det känns skönt att veta att det finns fler som vet hur det är. Hur det känns. Hur det kan vara.

  3. Känner igen mig och då har vårt andra barn inte ens kommit. Oroar mig redan för pengar, längtar efter att träna, har ont i kroppen, känner mig ledsen men kan inte tillåta mig att gråta, måste hålla ihop, hålla ut. Längtar bort från jobbet men vet att föräldraledighet också kan vara ensamt och stundvis himla tråkigt. Har inte heller någon som får höra hela klagovisan. Alla har liksom nog med sitt eget och en ska vara så tacksam hela tiden för man själv har alltid något som någon annan inte har. Hoppas du får sova, det är såna små saker som gör skillnad. Fick tips av en kompis att köpa en stor säng till äldsta barnet, så har man iaf eliminerat sömn i trång barnsäng.🙂
    <3<3<3

    1. Ja vi har äldsta barnet i egen säng sen länge men det är ju mycket ändå liksom. Och även om de flesta dagar faktiskt är riktigt okej, så vet man ju att de där jobbiga dagarna kommer emellanåt. Och de är riktigt jobbiga.

  4. Fina du! Ja ibland är man ju så jävla trött bara och har noll motståndskraft. Mot allt.

    Kom ihåg också att allt det där puttinuttiga inte är folks hela sanningar. Jag har bara bloggat glada saker senaste veckan till exempel (för det är ju då man blir sugen på att blogga) men har liksom missat att nämna att jag har nån himla inflammation i höftmuskeln som aldrig går över, ett munsår i näsan (fatta hur ont!) och har somnat med ont i magen av stress de senaste kvällarna för att jag har för mkt att göra på jobbet.

    Ändå instagrammade jag just en bild på en gullig humla liksom. Såatte.

    1. Ja men gud, det är ju inte för att ge andra dåligt samvete, för jag ÄLSKAR ju puttenuttet mestadelen av tiden, jag älskar små barn och bilder på lyxiga inredningar och fin mat. Men ibland. Då orkar jag inte. Då känns det bara så jobbigt allting. Och det ligger ju hos mig själv, inte hos någon annan. Jag tycker ju om både topparna och dalarna så att säga. Det ska vara nattsvart ibland och solen i ögonen andra tillfällen. Om du förstår. och jag ÄLSKADE din guliga humla. Made my day!

  5. Det låter hemskt att säga att jag gillar när folk skriver sånt här, för det betyder att jag inte är ensam! Bra att du har nån att ösa ur dig med i alla fall! Jag försöker också tänka ibland att det är min uppgift att ta hand om mitt (mina) barn nu (och lite mig själv) och allt det övriga är inga måsten.

    PS. Jag gillade särskilt det du skrev om klippning och kastandet. Mvh hon som fick hem en halvt bränd och dåligt jäst panpizza och inte orkade med att gå tillbaka…(vet inte vad maken tyckte var värst, pizzan eller att jag var så mesig). Plus att jag också har förstört några saker i vredesmod här hemma…

  6. Vi kan väl få älta och klaga och diskutera vårt liv och div pussel nästa helg. Kanske över ett glas rött eller två? Kram och härligt att du är så ärlig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s