Hur mår du egentligen kvinna?

Nej. Jag är inte en av de där människorna som hittat hem. Som hittat ”min grej” och som kör fulltösmedvetslös för det. Jag ältar det med vänner emellanåt, för jag VILL ju hitta den där grejen som jag bara brinner för och kan ägna alla mina vakna timmar åt. Men jag har funderat fram och tillbaka och jag hittar det inte. Jag vet alltså inte vad ”jag vill göra när jag blir stor”. Jag kommer inte på det. Jag halkar runt på bananskal och har ingen plan för de närmaste åren. Ibland blir jag irriterad på mig själv för det. Kom på nåt bara männska liksom. Men så ibland blir jag ledsen och känner mig så dålig istället. Fruktansvärt frustrerande är det. För jag tänker att jag vill starta företag och bli min egen en vacker dag. Men då måste jag ju komma på vad jag ska starta företag som. För jag vet att när jag väl kommer på det så har jag en otrolig kapacitet. JAG MÅSTE BARA KOMMA PÅ DET!

Tips och tricks emottages tacksamt!

Ps. ja, jag kanske kör vidare familjeföretaget (biodlingen) i framtiden. Men jag måste liksom typ ha ett hus på landet (eller i alla fall närheten till landet) för att kunna ägna mig åt det.


4 thoughts on “Hur mår du egentligen kvinna?

  1. Åh, jag vet precis hur du menar. Men jag tror att en dag kanske det bara kommer? Jag tror jag har börjat komma min grej på spåren till slut, nu gäller det bara att jag faktiskt gör det också. Jag tror så här: Tänk på vad du verkligen, verkligen tycker om att göra. Som du skulle stå ut med att göra varje dag. Eller i alla fall så länge du vill, sen kan man ju alltid byta inriktning/sälja företaget/starta ett nytt företag. Sen försöker du vända och vrida på det tills du hittar ett sätt att kunna försörja sig på det. Då kanske det uppenbarar sig?

  2. Nyckeln kanske är att inte tänka ”vad vill jag göra VARJE dag i resten av mitt liv”. För då blir det ju svinsvårt. Det är kanske lättare att tänka ”okej, snart är det vår. Vad vill jag göra då?” Eller under det kommande året/åren?

    Då tror jag att det liksom plötsligt ger sig allt eftersom!

  3. Själv kör jag på att jag inte behöver hitta den där grejen. Det kommer olika möjligheter förbi emellanåt och jag hoppar oftast på dem. Har inte EN grej utan tänker att GREJEN är att prova på mycket. Men det är ju jag. Och jag har å andra sidan inget behov av att vara nåt annat än anställd med minst sex veckors semester…🙂

    Mitt tips: be att få en karriärcoach som jobbförmån. Det fick jag. 10 samtal under ett år på http://www.karriarkompetens.se/gallery1_13.html med den fantastiska Gunnel. Det var superbra och kan varmt rekommenderas. Fick verkligen mer pejl på egna styrkor/svagheter, bena ut saker osv.

  4. Jag vet inte heller vad jag vill bli när jag blir stor. Än. Har ägnat år åt att hetsa och oroa mig kring det där men något hände när jag fick barn. Inte så jag slutade sträva och glömde allt annat viktigt på jorden, men det där fick en annan plats i mig kan man säga.

    Jag älskar ifs mitt jobb jag har idag och kan tom. längta till jobbet när jag är ledig! Men jag kvävs av vetskapen eller känslan? att utvecklingsmöjligheterna är mycket begränsade om ett par år iom den stora omstrukturering Försvarsmakten genomgår.

    Jag läser därför halvfart ett program vid sidan om. I sex år. Brett och intressant. Jag tänker som så att om jag gör det jag gillar så kommer det bästa av mig fram. En dag älskar jag inre mitt arbete längre, då söker jag mig mot nya utmaningar! Igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s